Varför når inte vetenskapen fram till politiken?

Miljömålen i Sverige uppnås inte i tid. Kan det bero på att vetenskaplig fakta används på fel sätt eller att det till och med görs avsiktliga försök att undanhålla relevant forskning? Den frågan ställer sig Mikael Karlsson och Karin Edvardsson Björnberg vid KTH i ett nytt projekt.

Mikael Karlsson var tidigare ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen. Nu är han tillbaka i universitetsvärlden där han tillsammans med Karin Edvardsson Björnberg startar ett treårigt forskningsprojekt som ska undersöka vilka störmoment som finns under resans gång mellan vetenskap och politik. Extrakt fick en pratstund med de båda om projektet.

Vad är det som gör att ni tror att vetenskapliga resultat felanvänds eller undanhålls och att detta bromsar det nationella miljömålsarbetet?
(Mikael) – Man skulle kunna tänka sig flera anledningar till varför vi inte uppnår miljömålen. Kanske är det allmänt svårt, det saknas teknik, information och så vidare. Men nej, idag finns många tekniska lösningar och det går att ge information. Så det är utifrån det som vi ställer oss frågan: finns det någonting annat som vi glömmer här, som gör att vetenskaplig kunskap inte kommer fram?
– Detta är något som man sett internationellt. Ett ganska tydligt exempel är USA, där finns exempelvis en otroligt stark finansiering till personer som påstår att människan inte har med klimatförändringarna att göra.

Men ser det likadant ut i Sverige?
(Mikael) – Jag har sett exempel där två olika myndigheter utifrån samma vetenskapliga studier drar olika slutsatser. När Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket skrev en rapport om bisfenol A i vattenledningsrör gick det till exempel att läsa i rapporten att de utgick från olika gränsvärden. Hur kan det bli så – siffrorna ska ju ligga till grund för samma lagstiftning? Och vilka signaler ger det till företag som ska bygga VA-system?
– Så jag tror inte att det här enbart handlar om missbruk av vetenskap, utan också om tolkning av vetenskap, selektiv användning av vetenskap eller hur man lyfter fram olika vetenskapliga studier.

Finns det någon som tjänar på att vetenskap undanhålls eller felanvänds?
(Mikael) – Jag tror inte att det är så enkelt som att peka ut en viss grupp. Att det blir så här kan också ha att göra med vad en forskare har för bakgrund, de som är skolade i epidemiologi vill helst ha studier på människor, medan de som är skolade i toxikologi kanske nöjer sig med resultat från djurtester.
(Karin) – Att det uppstår behöver inte vara avsiktligt, det kanske inte alltid går att ha full kunskap om olika saker, det kanske alltid kommer finnas en osäkerhet inom vissa frågor.

Om det görs avsiktliga försök att sakta ner miljöpolicyprocessen, så är det viktigt att veta att det förekommer och på vilket sätt

Hur ska ni gå tillväga för att ta reda på hur det faktiskt ligger till?
(Karin) – Min gissning är att vi får göra det här i någon slags trestegsraket, där vi först börjar titta på vad som tidigare skrivits vetenskapligt. Sedan behöver vi prata med de myndighetspersoner, beslutsfattare och även forskare som är involverade. Och sedan baserat på vad vi får fram i intervjuerna ställa det som sägs mot varandra.
(Mikael) – Många tror att vetenskap direkt kan bli till policys. Men vår poäng är att det finns väldigt många störmoment under resans gång mellan vetenskap och politik. Och det är dessa som vi vill hitta.

Hur ärlig kommer man egentligen vara i de här intervjuerna?
(Mikael) – Av erfarenhet så tror jag att myndighetspersoner kan vara ganska frispråkiga, men mycket beror nog även på om vi publicerar intervjuerna anonymt eller inte. Men det är klart att ett lobbyföretag som erkänner att de bortsett från relevant fakta kommer vi nog inte få fram i våra intervjuer. Men det kan vi nog få fram i alla fall, genom att exempelvis studera vetenskapliga rapporter.

På vilket sätt kan era forskningsresultat komma till nytta?
(Karin) – Om det görs avsiktliga försök att sakta ner miljöpolicyprocessen, så är det viktigt att veta att det förekommer och på vilket sätt det förekommer. Kanske går det att innan ta fram strategier för att lättare kunna hantera problemet när det uppstår, och metoder för att öka kunskapen hos de personer som är involverade i policyarbetet, som exempelvis information om hur vetenskapligt underlag kan användas för att manipuleras och så vidare. I slutändan handlar det om att bättra på miljöarbetet så att vi enklare kan nå målen.