”Svensk forsknings- kommunikation underutvecklad”

Klimatfrågan är viktigast och bättre forskningskommunikation är nödvändigt för att vi ska klara samhällsomställningen. Det menar Åsa Romson, som vill att mer kunskap från forskningsinstitutionerna ska nå samhället.

Sveriges första klimat- och miljöminister har snart suttit ett halvår på sin post. Extrakt träffade henne för att höra hur hon ser på forskningen och dess roll för ett hållbart samhälle.

Hur kan forskningen bidra till att skapa ett hållbart samhälle?
– Forskningen spelar en nyckelroll, den ger en förståelse för vilken påverkan människan har på jorden och gör oss medvetna om vad vi behöver göra och vilka ramar vi behöver hålla oss inom. Minst lika viktigt är att forskningen kan ge lösningar för ett hållbart samhälle; lösningar för hur vi kan leva på jorden så att framtida generationer kommer att ha en god välfärd och ett gott liv.

– Nu har det även blivit tydligare att miljöutmaningen handlar om en samhällsomställning. För att klara det behöver breda forskningsfält, allt från beteendevetenskap och sociologi till humaniora och samhällsvetenskap, ingå i hållbarhetsforskningen. Vilket är lite annorlunda jämfört med tidigare då miljöforskning definierades mer snävt till naturvetenskaplig forskning och högteknologisk forskning.

Mycket av forskningen inom miljöområdet har hittills varit fokuserad på att förstå hur världen fungerar. Det har lagts mycket mindre fokus på lösningar, vilket är det vi efterfrågar idag. Hur går det att förändra och styra om detta?
– Det tror jag man kan göra på två sätt. Det ena är att integrera mer, en del av lösningarna kommer från en förståelse för problemen. Det andra handlar om att från samhällets håll tydligare efterfråga en lösning.

– Den politisk beställda forskningen måste också vara lösningsorienterad. Och det är min uppfattning att den även varit under de senaste åren. Sen tror jag definitivt inte att forskning alla gånger ska vara lösningsorienterad. Det är däremot viktigt att presentera och intressera vidare forskningsfält för hållbarhetsproblematiken.

Hur ska den vetenskapliga kunskap som redan nu finns bättre nå fram till politiken? Vad är nyckeln för att få till ett ökat nyttiggörande av forskning?
– Dels kan man jobba mer med forskningskommunikation, där tror jag vi är underutvecklade i den svenska forskningsvärlden. Dels handlar det om att nyttiggöra forskningen, kanske inte i första hand till politiken, utan till entreprenörer, marknader och lösningsorienterade folk ute i samhället. Via den vägen kommer kunskapen sen till politiken.

– Det är ju inte säkert att bara för att det finns en lösning inom ett forskningsfält så ska den gå via politiken ut i samhället. Utan snarare tvärtom – det måste först ut i samhället, så att när politiken tittar så kan man se små lösningar i samhället som går att skala upp. Något man då kan behöva politisk hjälp för att kunna göra.

– Men i grunden handlar det om att översätta och få ut mer kunskap från forskningsinstitutionerna till samhället. Därför är forskningskommunikatörerna så oerhört viktiga.

Vad blir din viktigaste uppgift som klimat- och miljöminister?
– Det blir att driva på utvecklingen i klimatomställningen. Vilket till en stor del handlar om att få ut mer av den kunskap som redan finns om lösningarna.